Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling

Kvinnofolkhögskolans policy mot diskriminering

Riktlinjer för att motverka och förebygga trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Kvinnofolkhögskolan är en skola och arbetsplats som ska vara fri från trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Kvinnofolkhögskolan ingriper mot varje form av diskriminering och repressalier som kan uppstå gentemot deltagare eller personal.

Kränkande särbehandling och trakasserier är händelser som skadar enskilda och verksamheten i stort, eventuella brott ska utredas och åtgärdas skyndsamt.


Bakgrund

Kvinnofolkhögskolans målsättning är ett demokratiskt samhälle där alla deltar såväl i samhälls- som  i yrkeslivet på samma villkor. Skolan arbetar för att alla oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexualitet, etnicitet, trosuppfattning, funktionalitet, ålder, familjerelation, klass, hälsa och livserfarenheter har samma rättigheter och skyldigheter.

Kvinnofolkhögskolan strävar efter att skapa en arbets- och studieplats fri från kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering, samt att öka kvinnors, transpersoners och ickebinäras handlingsutrymme. Vi synliggör normer, hur dessa samverkar och upprätthåller  ojämlika maktförhållanden.

  • Kvinnofolkhögskolan har som utgångspunkt att människor har en mängd identiteter som ska kunna uttryckas utan att diskrimineras.
  • Skolan ska vara en öppen mötesplats för kvinnor, transpersoner och ickebinära med olika bakgrunder och erfarenheter.
  • Kvinnofolkhögskolan ska vara en inkluderande arbets- och utbildningsplats fri från kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering.
  • Var och en som arbetar eller är deltagare på Kvinnofolkhögskolan känner till, ställer sig bakom och arbetar aktivt för att denna antidiskrimineringspolicy följs.
  • Alla som arbetar eller är deltagare på Kvinnofolkhögskolan ska mötas med respekt grundat i alla människors lika rättigheter och lika värde.

Ansvar

Skolledningen, som består av rektor och biträdande rektor, har det yttersta ansvaret för att uppmärksamma, utreda, följa upp och utvärdera trakasserier, sexuella trakasserier och represalier. Detsamma gäller när det handlar om kränkande särbehandling, hot eller våld.

Skolledningen ansvarar för att en handlingsplan upprättas om någon utsätter och utsätts för trakasserier, sexuelle trakasserier, represalier, kränkande särbehandling, hot eller våld.

Skolledningen ska se till att skyddsombud finns för personal och deltagare.

Antidiskrimineringsarbetet är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet mellan skolledning, skyddsombud och fackliga ombud.

Alla anställda på skolan ska genomgå en utbildning om diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, represalier och kränkande särbehandling.


Rutiner vid upplevelser av trakasserier, sexuella trakasserier, represalier, kränkande särbehandling, hot eller våld.

– Den som upplever sig vara utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier ska vända sig till rektor, det fackliga ombudet (obs! Info på hemsidan) eller skyddsombuden (obs! Info på hemsidan). Detsamma gäller när det handlar om kränkande särbehandling, hot och våld.

  • När kännedom gjorts ska rektor eller biträdande rektor omedelbart starta en utredning.
  • Utredningen ska hanteras sakligt och neutralt och den ska dokumenteras väl.
  • Utredningen ska genomföras skyndsamt.
  • Disciplinära åtgärder vidtas gentemot den som utsatt någon för trakasseriet, sexuella trakasserier, represalier, kränkande särbehandling, hot eller våld.
  • Eventuella händelser av hot eller våld faller under brottsbalken och kommer därför att polisanmälas.

Dessa rutiner är framtagna av Kvinnofolkhögskolans ledning utifrån diskrimineringslagens bestämmelser, se Diskrimineringsombudsmannen. Rutinerna gäller även vid utredning av kränkande särbehandling.

 

Begrepp

Diskrimineringslagen
syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Enligt lagen är sexuella trakasserier en form av diskriminering.

Sexuella trakasserier är ett agerande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det handla om att någon tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan även handla om ovälkomna komplimanger, anspelningar, sms eller bilder av sexuell natur.

Trakasserier är en handling som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunder.

Kränkande särbehandling: bestämmelserna om kränkande särbehandling reglerar bara händelser mellan arbetstagare eller mellan chefer och arbetstagare. Kränkande särbehandling kan ta sig olika uttryck, som exempelvis mobbning. Det kan också handla om olika former av diskriminering och sexuella trakasserier. Diskriminering kan behöva hanteras utifrån både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen.

Represalier innebär att någon blir bestraffad efter att ha anmält diskriminering. Skyddet mot represalier gäller även den som har påtalat att någon bryter mot diskrimineringslagen, medverkat i en utredning om diskriminering, avvisat eller gått med på trakasserier eller sexuella trakasserier utan att vilja.


De sju diskrimineringsgrunderna

Kön

begreppet kön är kopplat till det biologiska könet och avser även dem som ska eller har genomgått könskorrigering .

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Den som inte identifierar sig som kvinna eller man och som genom att t.ex. sin klädstil ger uttryck för att inte tillhöra ett specifikt kön.

Etnisk tillhörighet

Någon som är en del av en grupp med samma nationella- eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Funktionsnedsättning

Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.

Sexuell läggning

Avser en persons sexuella läggning, så som hetero-, homo-, eller bisexuell.

Religion eller annan trosuppfattning

Avser religiösa trosuppfattningar så som hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning avser sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism, och agnosticism.

Ålder

Avser en persons uppnådda levnadslängd.