De som dömdes på förhand – en del av Göteborgs gömda kvinnohistoria

De som dömdes på förhand – en del av Göteborgs gömda kvinnohistoria

Utanför murarna i den befästa staden

Bara ett par stenkast från de stora palatsen som ostindiefararna lät bygga kring Gustav Adolfs torg levde i människor under helt andra villkor – så nära rikedomen och glansen men ändå så långt ifrån. Dåtidens klassamhälle och en mur, sju meter hög, höll dessa världar isär. Följ med på en historisk resa i fotspåren av dem som inte byggde Göteborg!

Längs Fattighusån på Stampen vittnar husen som står kvar där än idag om hur kommunen hanterade problemen i staden. Här ligger barnhuset där hundratals föräldralösa barn for illa av gamla tiders syn på uppfostran. Till fattighuset en bit därifrån hänvisades de som inte kunde klara sig i arbetslöshetens och svältens tid. Alla som kom hit skrevs in i fattighusförsamlingen – en egen församling som vittnar om vilka som hörde dit.

Om vi passerar kyrkogården med uppmaningen “Tänk på döden” befinner vi oss snart på Garverigatan 2. Det gula stenhuset har stått där sedan 1741. På den tiden var det spinnhus avsett att hålla alla lösdrivare från gatorna, de flesta av dem var kvinnor.

På 1800-talet blev det straffanstalt enbart för kvinnor och i slutet av samma århundrade tjänade det som centralfängelse för de som dömts till 4 års straffarbete eller mer. I arkiven finner vi att nästan alla var dömda för brottet barnamord, vilket på den tiden även innebar abort.

Under några föreläsningstillfällen med vandringar studerar vi hur livet kunde te sig för dem som hamnade i utkanten av den göteborgska samhället.

Föreläsningarna varvas med vandringar.

Kursträffar

Lördag 26/11, klockan 10–12

Göteborg fyller 400 år men varför blev det en stad just här? En gång betalade vi 1.000.000 silverdaler för att få behålla den här platsen i Sverige, en obegripligt stor summa pengar som alla bönder i landet fick slita hårt för att få ihop.

Det handlar om krig, om segrar, om sjunkna skepp, om nedbrända byar och inte minst rädslan för “dansken”. Vi går igenom hur Göteborg blev till, från Lödöse till den moderna stad den är idag.

Söndag 27/11, klockan 11–13

Vandring från Järntorget till Gustav Adolfs torg och stadsmuseet ca 2 timmar.

Lördag 21/1, klockan 10–12

Om hur det göteborgska samhället fungerat genom seklen utifrån kön- och klasstillhörighet, om rättsystem, brott och straff. Hur såg levnadsvillkoren ut för ensamstående mödrar, föräldralösa barn – de som befann sig “utanför murarna”, bokstavligt och bildligt talat?

Söndag 22/1, klockan 11–13

Vandring längs Fattighusån och besök i det gamla fattighuset på Stampen.

Lördag 18/2, klockan 10–12

Om kvinnorna i Spinnhuset.
I arkiven finns mycket information om kvinnorna som dömdes till straffarbete på Garverigatan 2, var de kom ifrån, vad de straffades för, hur längt straff de fick, ifall de blev bestraffade under strafftiden och varför. Det finns till och med beskrivningar på vad de hade med sig när de skrivs in och hur de såg ut.

Från Spinnhusets tid på 1700-talet då kvinnor och män blev billig arbetskraft för textilbranschen till centralfängelsets tid, sent 1800-tal, då kvinnor från hela Sverige satt dömda för barnamord i minst fyra år. I stort sett alla intagna tituleras som “ogift piga”, vilket indikerar att de hör till den lägsta samhällsklassen. Lagstiftningen från den tiden lägger i princip hela skulden på kvinnan. Ur historien lyfter vi fram några av dessa kvinnors öden och diskuterar vilka val de unga och oftast tidigare ostraffade tjejerna egentligen hade.

Måndag 20/2, klockan 15–17

Besök i det gamla Spinnhuset och fler öden.

Med reservation för ändringar